Gästinlägg: Med klassificeringsstrukturen som bas

Detta är ett gästinlägg av Fredrik Granholm, verksamhetsarkitekt i Sollefteå kommun.

”Inget är så starkt som en idé, vars tid har kommit” skrev Victor Hugo. Egentligen tycker jag att den nu inte längre så nya verksamhetsbaserade arkivredovisningen (RA-FS 2008:4) borde ha fått större genomslag i kommunsverige vid det här laget. Visst, det är många kommuner som infört verksamhetsbaserad arkivredovisning och även börjat skruva till sina dokumenthanteringsplaner (a k a informationsförvaltningsplaner), men därifrån till att arkivredovisningen verkligen implementeras såväl tekniskt som verksamhetsmässigt känns vägen lång.

Kanske ligger en del av förklaringen i att arkivvärlden tidigare in behövt förklara saker för verksamheten på samma sätt tidigare. I den gamla pappersbaserade världen (och den hängde med längre än många tror i den kommunala världen) skötte arkivarien eventuella sökningar efter avställda handlingar. Hän behövde inte förklara så mycket för verksamheten och verksamheten behövde heller inte veta så mycket om hur söket faktiskt gick till.

I och med RA-FS 2008:4 tvingas arkivvärlden och resten av verksamheten mötas på ett helt annat sätt än tidigare. Intentionerna med RA-FS 2008:4 är ju, vilket framgår tydligt av vägledningen ”Redovisa verksamhetsinformation”, att arkivredovisningen (och då främst klassificeringsstrukturen) ska styra informationshantering i såväl diarium som verksamhetssystem. Denna intention stöder jag för övrigt till fullo!

Men…som säkert många av er som läser Fias blogg vet så är det lättare sagt än gjort att skapa dylika styrningar. Förutom det hästjobb som många av er lagt ned på att beskriva verksamhetsprocesser, uppdatera dokumenthanteringsplaner, eventuellt försöka väva in informationssäkerhetsperspektivet (inklusive dataskydd) så ska ni dessutom lyckas få femtioelva systemägare, chefer m fl att förstå vikten av att detta arbete genomförs samt implementeras i diverse system/tjänster.

Jag är själv ingen ”äkta” arkivarie, utan har närmat mig disciplinen via diverse jobb inom informationshantering och verksamhetsutveckling. Jag vill ändå tro att jag har lyckats förstå ganska mycket av RA-FS 2008:4 och vägledningen som nämndes ovan. Jag var bland annat med och startade upp arbetet med att införa den nya arkivredovisningen hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Redan då, 2011, kände jag att det var tufft att förklara det värde den skulle kunna tillföra verksamheten. Det var snarare än fråga om att uppfylla Riksarkivets krav på myndigheten.

Eftersom det pågick ett arbete med att införa ett ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) på MSB så väcktes idén att försöka slå två flugor i en smäll. Tanken var att en dokumenthanteringsplan rimligen borde kunna beskriva hanteringsregler utifrån såväl ett arkivperspektiv som ett informationssäkerhetsperspektiv. Många av de krav som ställs från respektive håll är trots allt överlappande. Eftersom jag jobbat en tid på ett bolag som hette Astrakan och därför arbetet en del med processmodellering kändes det naturligt att försöka beskriva sambanden med hjälp av grafiska processer.

I och med Riksarkivets föreskrift (RA-FS) 2008:4 ska myndigheter i Sverige redovisa sina handlingar utifrån verksamhetens processer istället för enligt det gamla klassificeringsschemat från 1903. Denna omvälvning har också på allvar börjat slå igenom i kommunsverige, vilket på många sätt är bra och egentligen bara en återspegling av den verkliga informationshanteringen.Dock upplever jag fortfarande, och jag tror att jag är i relativt stort sällskap, att det är svårt att pedagogiskt förklara för kommunens verksamheter hur arkivredovisningen kan hjälpa till att styra upp informationshanteringen annat än i själva arkivet. Därför har jag tagit fram följande grafiska presentation.

En viktig del tror jag är att visa på nyttan med att skapa en klassificeringsstruktur (ruta 1) som sedan kan återanvändas i flera sammanhang. En väldigt konkret åtgärd är att nyttja klassificeringsstrukturen så långt det är möjligt som diarieplan eller ärendetyper som det ofta kallas i systemstödet (ruta 2). Denna åtgärd låter sig göras relativt enkelt om det bara är registraturen som nyttjar systemet. Är verksamheternas handläggare inne i ärendehanteringssystemet som diariet är kopplat till kan omställningen bli omständligare. Att sedan ta sig an olika verksamhetssystem torde bli tuffare.

Att klassificeringsstrukturen harmoniserar med diarieplanen torde dock vara en minimiambitionsnivå, vilket också antyds i Riksarkivets vägledning för verksamhetsbaserad arkivredovisning. Annars kvarstår problematiken från det allmänna arkivschemats tid fullt ut.

Vidare så ska klassificeringsstrukturen ge struktur till dokumenthanterings- eller informationsförvaltningsplaner (ruta 3). Dokumenthanteringsplanerna ger i sin tur hanteringsanvisningar till verksamheterna avseende deras handlingar (information). Det finns också ett samspel mellan dokumenthanteringsplanerna och beskrivningarna av verksamhetsprocesserna. De föder varandra med information.