Det är klart man blir rätt trött på digitalisering och AI efter AI-kommissionens färdplan och Millennium-skandalen men nu ska vi inte sura utan se till det positiva! En positiv faktor som jag alltmer kommit att uppmärksamma som gammal filosofi-student är vilket utmärkt grundmaterial för filosofiska studier som digitaliserings- och AI-lobbyismen utgör. Detta är verkligen ett värdefull kunskapshöjande bidrag till samhället, i alla fall om de påstående som görs analyseras på rätt sätt.

Jag tänker då på att det redan på Filosofi A brukar ingå ett kursmoment om argumentationsfel, eller fallasier. Det vill säga argument som kan låta bra men som vid närmare granskning bygger på logiska felslut eller annat som gör att att argumentet är bedrägligt.

Låt oss se på några sådana inom digitaliserings- och AI-lobbyismen.

Falsk dikotomi
Falsk dikotomi innebär att man framställer det som att en fråga enbart kan ha två svar och det ena svaret utesluter det andra. En klassiker inom vården där det sedan länge målats upp en motsättning mellan integritet och patientsäkerhet som att det inte är möjligt att få båda. Från början misstänker jag att det här var en populär övermålning av problemet att man i de tidiga vårdsystemen inte lyckades få till behörighetshanteringen så att endast de med en patientrelation ha tillgång till patientens information. Därefter gjorde man dygd av nödvändigheten (eller bristen) och började hävda att det var en stor patientsäkerhetsrisk om inte ALLA i vården hade tillgång till ALL information om ALLA patienter. Tyvärr är det så det nu ser ut i många regioner och till och med över regiongränser vilket Datainspektionens/IMY:s inspektioner visat. Det senaste decenniet har tonläget ytterligare skruvats upp i denna fråga trots att det saknas belägg för de utmålade patientsäkerhetsriskerna. Jag misstänker engagemanget i frågan till inte obetydlig emanerar från det stora trycket från industrin i olika former som vill ha tillgång till den mycket användbara hälsoinformationen på individnivå.

En sansad diskussion utan uppenbara argumentationsfel skulle naturligtvis utgå från att man som patient har rätt till patientsäkerhet OCH integritet samt att det är vårdgivarnas sak att åstadkomma detta.

Cherry picking
Detta är förstås ett argumentationsfel som vi alla använder ganska ofta, att man plockar ut de exempel och argument stödjer den bias man har (och väljer att inte motverka). I fallet med digitalisering/AI kan körsbärsplockandet både bestå i att man väljer ut enbart lyckade genomföranden och i att man väljer att ignorera de negativa följder som digitaliseringen kan innebär. Till exempel tas mycket sällan frågor som miljö- och klimatpåverkan upp, inte heller vilken inverkan tekniken kan på arbetsmiljö, än mindre den bristande delaktighet som blivit alltmer uppenbar.

Composition/division
Som en förlängning av körsbärsplockandet kan man se composition/division kan man se det här argumentationsfelet som innebär att om någon del i en helhet har en viss egenskap eller förutsättning så följer av det av detta att helheten har samma egenskap. Här finns en mängd klassiska exempel av typen om en tegelsten är fyrkantig så följer av det att hela muren som den ingår i också är fyrkantig.
Denna typ av argumentation finns ofta implicit i marknadsföringen av AI och digitalisering. Vanligen framhålls då något lyckat körsbär och av detta dras slutsatsen att exempelvis samma AI-lösning skulle fungera lika bra i ett helt annat sammanhang. Ofta handlar det om att relativt enkla administrativa rutiner fungerar bra med AI-stöd - därför kan till exempel taligenkänning fungera lika bra för journalnotat som i enkel kunduppföljning på nätet.
Att man lyckas med den manövern beror på att man framställer AI som en helhet som kan fungera lika bra oavsett förutsättningar och var den tillämpas.

No true scotsman
Det har inträffat ett antal mycket stora it-haverier som inte uppstått genom antagonistiska krafter eller naturkatastrofer utan genom de organisatoriska svårigheterna att kravställa, upphandla och införa nya it-lösningar i befintliga processer. Detta skulle kunna ha en viss hämmande effekt hos de mest entusiastiska marknadsförarna av digitalisering till varje pris och rent av stämt till eftertanke.
Så är oftast inte fallet. Istället kommer det mycket användbara argumentationsfelet No true scotsman fram. Det vill säga att samma person eller organisation eller person som dagen innan sagt att nu bara kööööör vi, vi behöver inte ställa fler krav eller genomföra fler piloter nästa dag säger: jamen det var ju inte den här lösningen vi avsåg. Alltså var det ingen "sann" digitalisering eller AI-tillämpning som man vill kännas vid att man förespråkat.
Varning! Spår av opportunism kan förekomma!

Ad Hominem och halmgubbar
De här argumentationsfelen ligger nära varandra i digitaliseringsdebatten där den som lider av moderation och kritiskt tänkande både får höra att man är neo-luddit och bakåtsträvande samt helst skulle vilja att alla gick tillbaka till papper och penna.
Förutom uppfattningar om person istället för om argument tillskrivs man alltså även åsikter och inriktningar som man aldrig haft.

Anekdotisk bevisföring
Förutom gammal hederlig bias som kanske i många fall eldas på av ekonomiska incitament är den anekdotiska bevisföringen mer regel än undantag. Det kan vara de gamla kära körsbären som återkommer men också hänvisningar till okontrollerade "fakta" som ständigt återuppstår och förmedlas som sanningar. Ett exempel är den McKinsey-rapport med evigt liv som jag skrivit om här vars påståenden aldrig följts upp. Eftersom det inte finns någon evidens för att digitalisering faktiskt minskar behovet av arbetskraft eller reducerar kostnader så blir anekdoten så viktig eftersom det saknas välgrundade studier för det man hävdar.

Kanske kommer det en del två på detta inlägg eftersom det känns renande för tanken att granska formen för argumentationen i sig. Eftersom det förefaller som merparten av AI- och digitaliseringsivrarna har ett så starkt behov av trygga rum där inga motargument får finnas så får vi andra som inte är inbjudna dit ändå dra nytta av att kika in och lära oss av argumentationen - alltid något!