Nu närmar sig jul, en tid som kanske erbjuder litet fler möjligheter för läsning. I sann serviceanda tänkte jag därför redan nu tipsa om tre böcker med mycket läsvärda perspektiv på AI. Som vanligt vill jag understryka att jag inte är fientligt inställd till ny teknik, enbart till hur den hypas.

Cory Doctorows senaste bok Enshittification är inte bara mycket intressant utan även underhållande. Vi känner alla igen oss i hur de applikationer och tjänster vi använder ständigt blir sämre istället för bättre. Doctorow beskriver förloppet i sjukdomstermer som naturalhistoria, patologi, epidemiologi och botemedel. Beskrivningen utgår från fallstudier av framför allt Facebook, Amazon, Iphone och Twitter. Mycket förtydligades för mig när han beskriver en generisk utveckling i tre steg där första steget är att en ny tjänst tillför värde till användarna med exemplet Facebook. Steg två är att tjänsten tillför värde till affärskunderna, det vill säga i Facebooks fall till marknadsföring och till mediebolag. Dock i snabbt avtagande grad till användarna som får allt mer marknadsföringsinnehåll och allt mindre av det innehåll som man ursprungligen sökte i tjänsten, det vill säga kontakt med vänner och andra människor. I steg tre är det i princip enbart tjänsteleverantörens intressen som tillgodoses. De botemedel som Doctorow anbefaller är främst att stoppa den monopolisering som ligger till grund för enshittification-processerna samt en ökad och starkare reglering. Tyvärr känns det väl som vi går åt motsatt håll och inte minst den svenska regeringen har visat tydliga tendenser att låta Microsoft m.fl. breda ut sig som ett de facto-monopol i offentlig sektor.

Doctorow ger en komprimerad historisk expose främst ur amerikanskt perspektiv med närmast övertydliga fallstudier. Att företagen är amerikanska är mindre intressant eftersom följdeffekterna blir globala. Förutom de stora dragen fastnar jag även för illustrationer som när han pratar om teknik i termer av kentaurer. En kentaur är någon som får sin kompetens och kapacitet stärkt med hjälp av maskiner, du är ett mänskligt huvud på en outtröttlig maskinkropp. En omvänd kentaur är däremot någon som är klavbunden av digital (eller automatisk) overlord och måste utföra sitt arbete inom den snäva ram som maskinen styr genom övervakning eller som task master (tänk Foodora-bud eller minutstyrd hemtjänstpersonal. Den omvända kentauren dräneras på både mentala och kroppsliga krafter och saknar helt autonomi.

Doctorow använder begreppet technofeudalism för att beskriva den nuvarande situationen. Begreppet är främst förknippat med Yanis Varoufakis, välkänd ekonom och tidigare grekisk finansminister, men det har även använts av andra forskare och skribenter. I sin bok med samma namn lyfter han fram hur de stora tech bolagens makt liknar de medeltida feodalherrarnas, det vill säga att de äger ett geografiskt område som de kunde hantera efter eget skön. Big tech äger på samma sätt digitala områden där vare sig statlig reglering eller konkurrens fungerar längre. Oavsett om man delar Varoufakis ideologiska grundsyn är denna bok även den en mycket värdefull historiebeskrivning och öppnar också för lösningar där vi kan befria oss från det digitala tyranniet.

En känsla av befrielse infinner sig också när jag läser The AI Con av Emily M Bender och Alex Hanna, professor i lingvistik respektiv AI-forskare. Boken går systematiskt igenom grunderna för den AI-hype vi alla tvingas vistas i nu där de menar att själva begreppet "AI" är marknadsföringsterm som inte refererar till någon sammanhängande teknisk lösning eller motsvarande. Istället används termen för att sälja in olika tjänster som utan fog sägs vara "intelligenta". De visar även på hur AI alltid är människor, dvs hur mycket mänsklig tid och verklig intelligens som krävs för det som presenteras som självständig artificiell intelligens. Oj, här kommer ett fjärde boktips eftersom detta var också vad Muldoon, Graham och Cant skrev en ögonöppnande bok om tidigare i år.

Bender och Hanna anstränger sig för att ge läsaren medel för att kunna motstå hypen ("hype" finns med som definition i boken) och bli bättre på att genomskåda den extremt massiva marknadsföring som vi nu blir utsatta för gällande "AI". Lyckligtvis är det också en underhållande bok, lätt att ta till sig.

Ytterst handlar hela om vem som ska makten över utvecklingen, big tech eller möjligen ett bredare folkflertal? Detta kan tyckas vara övermäktiga frågor att ta tag i men just därför är det desto viktigare att sig kunskap för att kunna agera.

Och personlig fråga är vilken slags kentaurer vill vi vara? Den styr ett verktyg eller den som blir styrd av ett verktyg?