De spanska conquistadorerna har mycket på sitt samvete som folkmord och spridande av dödliga sjukdomar. Att de även spred myten om Eldorado, en stad eller sjö av guld, får därför ses som ett lindrigt felsteg även om även detta ledde till en rad negativa konsekvenser. De ständiga expeditionerna för att finna omätliga rikedomar innebar döden för ett otal inom urbefolkningen och bland skattsökarna själva men det ledde inte att jakten upphörde.

Offentlig ekonomi är ett knepigt område. Ibland finns det inte resurser till det allra mest nödvändiga, ibland skyfflas miljonerna ut utan krav på ens elementär prognos om utfall. När det gäller digitalisering och numera AI är det senare alldeles för vanligt.

Jag tänker på detta när jag ser att Region Uppsala fått dryga 24 miljoner av Effektiviseringsdelegationen "för att införa" AI-baserad taligenkänning. Effektivitetsdelegationen för hälso- och sjukvården inrättades av regeringen 2024 med målsättningen att

kunna bistå med analyser, föreslå åtgärder som kan öka verksamheternas effektivitet och sprida goda exempel. Delegationen kommer också ansvara för ett tillfälligt statsbidrag. I budgetpropositionen för 2025 har regeringen föreslagit att statsbidraget uppgår till 250 miljoner per år under 2025 – 2030, sammanlagt 1,5 miljard kronor. 

Region Uppsala får sägas ha fått jackpot då man på ett bräde fick 10% av hela statsbidraget nu första året då det fördelades. Man kan ju inte annat än bli nyfiken eftersom taligenkänning varit e-hälsans Eldorado under mer än ett par decennier. Stora löften har givits men resultatet har varit klent. Säkerhetsaspekter diskuteras inte trots att all journalhantering kräver högsta säkerhetsnivå på samtliga informationssäkerhetsaspekter: konfidentialitet, riktighet, spårbarhet och tillgänglighet. Till detta kommer att kunna bevara informationens autenticitet över tid. Att inte ta hänsyn till dessa krav utgör oacceptabla risker för liv och hälsa liksom för den enskildes integritet. Risken med alltför låg informationskvalitet som följd av för låg säkerhet äventyrar även den så haussade sekundäranvändningen av vårdinformation. När nya lösningar införs i vården måste detta ske under strikt kontrollerade former för att inte riskerna ska realiseras. Detta är en sekelgammal självklarhet när det gäller läkemedel och medicinteknik men mönstret har brutits i den digitala utvecklingen där vilda västern alltför ofta råder med test av nya lösningar i skarp drift och utan normala riskanalyser.

Från leverantörer och arbetsgivare är antalet positiva artiklar och presentationer närmast oändligt när det gäller taligenhänning med eller utan "AI" men det vetenskapliga stödet är desto svagare. Att det framkommit allvarliga problem gällande patientsäkerhet och arbetsmiljö ignoreras liksom att det är svårt att bedöma den faktiska ekonomiska fördelen. Jag har själv skrivit om den markanta bias till taligenkänningens fördel vid införande - man vill helt enkelt ha taligenkänning oavsett hur verkligheten ser ut.

En seriös aktör, alldeles oavsett hur grundpositiv man är, bör rimligen notera att det finns vissa förhållanden som kan påverka vården på ett negativt sätt vid ett införande av taligenkänning. Normalt måste som sagt riskanalyser, test och utvärdering genomföras på ett noggrannt sätt, än viktigare om varningssignaler redan finns innan start.

Nu åter till Region Uppsala som alltså fått bidrag motsvarande kostnaderna för en mindre vårdcentral för att göra vad egentligen? I pressmeddelandet tolkar jag det som man redan använder en Micorsoft-lösning (antagligen Nuance) och nu ska byta:

I Region Uppsala började man använda taligenkänning för att dokumentera i journalsystemet på bred front 2024, då inom vårdförvaltningarna Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Nära vård och hälsa. 

På Akademiska sjukhuset arbetar man med införandet av taligenkänning enligt den plan som beslutades innan sommaren. Övergången till AI-baserad taligenkänning innebär att man byter system vilket delvis kräver ett omtag. Lasarettet i Enköping och Nära vård och hälsa kommer troligtvis att fortsätta med nuvarande teknik så länge avtalet med Microsoft löper på. 

Det är svårt att förstå om man redan infört Nuance på "bred front" eller om man "arbetar med införandet" och hur man egentligen kommit fram till att det här ska "bidra till en genomgripande effektivisering av vårdadministration". Naturligtvis är jag även nyfiken på vilka riskanalyser och utvärderingar man gjort. Jag skriver därför och frågar den administrativa direktören på Akademiska sjukhuset tillika projektägare för det här projektet, Frida Antessen.

Hej!

Angående införandet av ai-baserad taligenkänning skulle jag vilja ta del av:
1) Det underlag ni tagit fram med vetenskapligt stöd för den metod ni tänker införa, dvs att den verkligen innebär en ekonomisk fördel och att den upprätthåller tillräcklig kvalitet ur patientsäkerhetssynpunkt

2) Utvärdering från test ni genomfört

3) Riskanalyser som genomförts ur informationssäkerhetssynpunkt.

Jag får ett snabbt och intressant svar:

Hej Fia,

Tack för dina frågor.

 Teknikutvecklingen är snabb och vi har skaffat oss kunskap från införandet av taligenkänning som pågår på Akademiska sjukhuset. Vi kommer att ta med oss erfarenheter från det och från de piloter gällande AI-baserad TIK som vi har haft inom tre verksamheter på sjukhuset. Där har t ex vårdadministratörer kvalitetssäkrat diktat enligt fastställd rutin. Piloten utvärderas när vi är i mål för att förvissa oss om att funktionaliteten möter de krav vi har.  Uppsala universitet kommer att involveras i arbetet framåt genom följeforskning och kontakter är redan tagna.  Riskanalyser och konsekvensbedömningar kommer genomföras under införskaffandefasen av ett ai-baserat taligenkänningssystem och det är förvaltningsobjektet elektronisk patientjournal (EPJ) som ansvarar för det.

Jag noterar fyra saker här:

1. Tydligen är det piloter och inte ett bredinförande som pågått
2. Piloterna är ännu inte utvärderade
3. Riskanalyser och konsekvensebedömningar samt med största sannolikhet informationsklassningar är ännu inte genomförda trots att man rullat ut verktyget i skarp drift. Detta är ett kardinalfel eftersom man då faktiskt inte vet vilka behov man har och inte heller vilka säkerhetsåtgärder som är nödvändiga att kravställa.
4. En vag uppgift om att man tagit kontakt med forskare

Som den tråkiga människa jag är nöjer jag mig inte med detta vänliga svar utan ställer påstridigt följdfrågor:

Tack för svar!
Som sagt skulle jag gärna vilja ha ut dokumenterade underlag men om jag tolkar dig rätt finns inga sådana vad gäller exempelvis beräknad ekonomisk konsekvens, patientsäkerhet eller utfall av de test ni genomfört? 
Eftersom jag håller på att skriva om det här vill jag också säkerställa att ni inte gjort någon riskanalys eller informationsklassning?

 Tyvärr blir inte svaret så mycket bättre, Region Uppsala tycks ha den litet oortodoxa principen att krav ställs efter att man valt leverantör. Inte helt förenligt med LOU kanske.

Hej Fia! Det underlag vi har är vår ansökan och den gjordes i maj. Där finns uppskattningar på effekthemtagning, arbetsmiljöaspekter, uppskattat resultat på kort och lång sikt. Vad gäller riskanalys och informationssäkerhetsklassning kommer det att göras i samband med att regionen valt leverantör vilket inte är klart. Medlen är precis beviljade och vi håller just nu på att rigga för arbetet framåt.

Men den där ansökan verkar ju intressant så jag börjar jag den och med hjälp av kompetenta registratorer får jag slutligen tag i de tre dokument som lett till att regionen fått drygt 24 miljoner. Här är den huvudsakliga redovisningen:

Min bedömning är att det är mycket luftiga beräkningar och den intresserade får gärna höra av sig för att ta del av dokumenten i sin helhet. Kanske finns det några underliggande dokument som ligger till grund för beräkningarna - dessa verkar dock inte kunna presenteras. Och varför skulle regionen anstränga sig när Effektivitetsdelegationen verkar fulltsändigt nöjda med denna summariska beskrivning? Man begär visserligen en komplettering med då räcker det med ett par enkla förtydliganden:

Fråga: Är system för IT-stödet för åtgärden upphandlat? Vilket system kommer i såfall att användas inom åtgärden?
Lösningen som avses är Leapscribe fån Cambio. Cambio är leverantör av huvudjournalsystem inom Region Uppsala och huvudstrategin är att lösningen blir fullt integrerad med journalsystemet.
Fråga: Är implementeringen av åtgärden påbörjad och i så fall hur?
Under hösten 2025 kommer Akademiska sjukhuset att genomföra en verksamhetsnära pilot för AI-baserad taligenkänning på tre verksamhetsområden (ortopedi, psykiatri samt på Barnsjukhuset) som en del i införandet av taligenkänning. Erfarenheterna från piloten kommer att ligga till grund för och underlätta ett införande på bred front. Det redan pågående arbetet med taligenkänning lägger grunden för kommande införande av AI-baserad taligenkänning.

Jämför med kraven för vilken simpel ansökan för forskningsmedel som helst så ser man den frapperande skillnanden i krav.

Att jag ägnat tid åt taligenkänning inom vården igen beror inte på att jag hyser en omotiverad antipati mot just denna tekniska lösning. Det är för att jag tycker att detta är ett så illustrativt exempel på varför så mycket kör fel inom vård-it. Att det saknas en övergripande strategi och plan för att kunna göra tekniska prioriteringar och bygga hållbar infrastruktur, att man utan belägg utgår från att en teknisk lösning ska lösa vårdens problem på ett "genomgripande" sätt, att man inte orkar göra sitt eget nödvändiga och omfattande förarbete utan litar på leverantörer, att man inte har modeller som på ett realistiskt sätt beskriver faktiska ekonomiska utfall, att man inte heller har modeller för utvärdering, att man inte ställer till närmelsevis samma krav på digitala lösningar som på läkemedel samtidigt som man hävdar att de är revolutionerande, att man inte tar säkerhet och integritet på allvar, att de som delar ut pengar inte ställer rimiga krav, att patientens intressen underställs leverantörers intressen osv. osv.

Tyvärr misstänker jag att inte heller Region Uppsala kommer att finna sitt taligenkännings-Eldorado men jag hoppas, främst för patienter och skattebetalare i Region Uppsala, att införandet med taligenkänning ska gå åtminstone ok. Samtidigt önskar jag en förändring där vård-it blir en fråga som hanteras med en helt annan omsorg och med en förmåga att kunna se en större helhet och inte bara punktinsatser.