Kanske är det den moderna människans naturtillstånd att uppfatta sig som levande i en svår och konfliktfylld tid. Så nu också men kanske på mer goda grunder än annars. Det som i efterhand något nostalgiskt kan uppfattas som en period i relativ balans trots en och annan börskrasch och ständigt ökande samhällsklyftor har sedan snart ett decennium ersatts av krig, osäkerhet och att tidigare vunna segrar inom demokrati och humanism gått förlorade.

Att navigera i detta nygamla landskap är en mycket svår uppgift för våra förtroendevalda. Inte minst gäller det när etablerade allianser vittrar sönder och det blir synnerligen oklart var det är rimligt för Sverige som land bör vända sig och skapa nya lojalitetsband för att vinna styrka. I ett sådant läge vore det klokt att inhämta råd och stöd från befolkningen för att samlat kunna hitta nya vägar framåt, vägar som kan skapa säkerhet i nuet och i framtiden.

Tyvärr verkar regeringen inte känna behov vare sig av att stärka våra nationella digitala suveränitet vilket jag skrivit om bland annat här eller att involvera oss invånare i de strategiska allianser man ingår i. Det senaste exemplet på detta är när utrikesministern signerar ett samarbetsinitiativ, Pax Silica, främst drivet av ett instabilt USA och som gäller litet vagt gäller AI. I praktiken är det många som ser det här som ett sätt för USA att binda upp andra länder i en konkurrenssituation gentemot Kina. Ett sätt att se det är att det handlar om en tynande stormakts vilja att skapa kontroll över leveranskedjor, kritiska resurser och marknader.

Oavsett hur man tolkar Pax Silica borde det vara en demokratisk självklarhet att regeringen förankrar en så strategiskt viktig fråga både i riksdagen och i den offentliga debatten. Så har definitivt inte skett utan istället undviker nu ministern att alls svara på frågor.

Därför har ett motinitiativ inletts med Per Axbom som främste banerförare där ett öppet brev med relevanta frågor skickats till utrikesministern. Hittills inget svar men skriv gärna under du också!