Så ofta har jag saknat en djupare diskussion i svensk förvaltning om hur den ständigt pågående digitaliseringen ska styras och då inte minst ur ett politiskt samt ett underliggande etiskt perspektiv. När Kommittén för teknologisk innovation och etik (Komet) lämnade sitt slutbetänkande till regeringen i december 2022 efter 4 års utredande väcktes därför ett litet hopp om en rapport med någons slags intellektuell höjd. Tro mig, jag anstränger mig verkligen för att hitta mening i detta arbete där så många timmar lagts ner men med undantag av de redovisande partierna om den tekniska utveckling i stort så är innehållet över lag torftigt. Man får glädjas åt att mycket tankearbete ändå lagts på den numera obligatoriska uppgiften att ta fram ett "vitsigt" namn på utredningen, i detta fall Förnya taktiken i takt med tekniken.
Redan vid läsningen av kommitténs direktiv börjar jag tveka om vad utredningen egentligen ska göra och om det har med etik att göra:
Kommittén ska bistå regeringen i arbetet med att identifiera policyutmaningar, bidra till att minska osäkerheten kring gällande regler och påskynda policyutveckling kopplad till den fjärde industriella revolutionens teknologier inom inledningsvis tillämpningsområdena precisionsmedicin, uppkopplad industri samt uppkopplade och automatiserade fordon, farkoster och system.
Här förefaller etik vara synonymt med regler så det egentliga uppdraget skulle kunna formuleras som "kolla vilka regler som måste ändras så att revolutionen inklusive digitaliseringen kan gå så fort som möjligt". Eller som regeringen formulerade det: Samtidigt ökar kraven på en proaktiv policyutveckling eftersom hinder och oklarheter riskerar att hämma utvecklingen.
Tyvärr är detta en återklang av den generella bild av lagstiftning som är rådande i digitaliseringssammanhang. Uttolkat så innebär synsättet en brist på respekt för det intresse som en lag avser att skydda, när det gäller digitalisering i många fall den personliga integriteten. Lagen ska bara ändras eftersom den utgör ett hinder för "utvecklingen". Ett alternativt perspektiv vore att lagen visserligen kan ändras men då med förutsättningen att det intresse som den ska skydda tillgodoses på ett annat och likvärdigt sätt. Ett rimligt krav vore att den/de som föreslår att lagen ska ändras också tar på sig ansvaret att beskriva hur man ska gå till väga för att värna exempelvis integriteten på ett lika bra sätt med annan lagstiftning. Detta sker dock i princip aldrig. Istället rycker man ur proppen som håller båten tät utan att ens antyda vad som ska ersätta den. Och sakta sjunker vi alla ner allt djupare.
Hur gärna jag än skulle vilja så ska jag inte här gå in på den filosofiska grunddiskussionen om etik och moral. Det räcker med att skriva att etik vanligtvis inte tolkas enbart som gällande formellt regelverk vilket ju också vore väldigt opraktiskt eftersom för det har vi ett annat ord: juridik. Jag tycker Statens medicinsk-etiska råd har en bra definition av vad etik kan tolkas som idag:
Etik står för den systematiska reflektionen över mänskliga värderingar och handlingar och motiven för dessa. Den etiska reflektionen utmärker sig genom att man försöker ge skäl till varför man handlar som man gör eller varför man valt de värden man valt. Sådana reflektioner aktualiseras exempelvis när man har att ta ställning till konflikter mellan olika värden och intressen.
Besviket måste jag konstatera att det i Komets många men i de flesta fall mycket tunna alster förekommer mycket litet av systematisk reflektion över värderingar, handlingar och motiv. Inte heller tar man på allvar tag i de konflikter mellan olika värden och intressen som faktiskt finns. I slutbetänkandet finns inte ens ett avsnitt om vad etik är i detta sammanhang och vilka etiska frågor som reses i den tekniska utvecklingen. Det enda etiska dilemma som jag kan se diskuteras är att kommittén anser att någon typ av samspel måste ske mellan samhälle och ny teknik för att annars kommer utvecklingen att gå i otakt vilket kan leda till "problem och risker". Och visst är det med ett återseendes stilla glädje man ser gamle Schumpeter dyka upp och sjunga marknadens lov men ärligt talat tillför det inte särskilt mycket som förklaringsgrund till samspelet teknik -samhälle. Den personliga integriteten omnämns ett antal gånger men utan att kommittén tillför några egna fördjupningar:
I Komets serie med öppna frukostsamtal, som samarrangerats med Vinnova, och vid seminarium anordnade av Komet, har frågor om etik och
exempelvis behovet att värna enskildas integritet varit återkommande teman.
Jag kan inte se att detta lett till något mer substantiellt i slutbetänkandet än:
Komet har förslagit att Integritetsmyndigheten (IMY) ska ges i upp-
drag att initiera och erbjuda innovatörer den typen av regulatoriska
försök.
samt referat till differentiell integritet i texter skrivna av andra (visserligen intressanta). Påfallande mycket av den text som ändå finns angående integriteten är hämtade ur Integritetsutredningen från 2016 (en bra utredning!), det är som kommittén inte prioriterat denna fråga trots dess tilltagande betydelse. Sedan 2016 har det skett en rasande teknisk utveckling som påverkat integriteten vilket känns litet märkligt att behöva påpeka för denna teknikglada gruppering.
Istället har man t.ex. tagit fram en antologi och en film dominerad av generaldirektörer innehållande omistliga guldkorn av visdom som:
Över lag tror jag det vore bra om vi såg på samhället som ett eko- system. Alla delar hänger ihop och påverkar varandra. För att kunna styra och förstå verkligheten behöver vi också möta den.
Etiska spörsmål i relation till användning av AI kan heller inte återfinnas trots detta teknikområdes akuta aktualitet utan är mer konstateranden:
Den snabba utvecklingen av AI väcker många frågor om etik.
Som exempel på en av flera etiska riktlinjer kan nämnas EU:s väg-
ledning för ansvarsfull AI. Det saknas ännu samsyn om vad som
krävs för att AI ska betraktas som etisk.
En avslöjande passus är när kommittén uttryckligen tar ställning i intressekonflikten mellan integritet och säkerhet å ena sidan och teknisk utveckling å andra:
Om teknikutvecklingen inte matchas med relevanta åtgärder för
att säkerställa att andra perspektiv, som skyddet av den personliga
integriteten eller den nationella säkerheten kan övriga mål i samhäl-
let således riskeras. Arbetet med båda dessa perspektiv måste dock
ske på ett sätt så att nya hinder inte uppstår utifrån ett närings- och
innovationspolitiskt perspektiv. Komets förslag kan bidra till att
viktiga mål i samhället integreras i arbetet med utveckling, spridning
och användning av teknik.
Tekniken går alltså före vilket är en bekräftelse av rådande synsätt men som brukar vara mer inlindade än här. Detta är särskilt oroande med tanke på att ett av Komets fokusområden varit e-hälsa.
Teknikens överhöghet kan även utläsas i en annan av Komets statements:
En utgångspunkt för Komets överväganden är att teknik- och policyutveckling går i otakt. För att möta denna utmaning behövs det ett långsiktigt utvecklingsarbete för att skapa ökade förutsättningar för mer stegvis och dynamisk policyutveckling. Detsamma gäller för att kunna ta tillvara den erfarenhet och kompetens som de som arbetar med teknikutveckling besitter, så att policy utvecklas på ett mer ansvarsfullt och gynnsamt sätt.
Om jag tolkar det rätt så bör samhället anpassa sig mer till ingenjörerna för då skulle samhället styras på ett mer "ansvarsfullt och gynnsamt sätt.". Tanken går osökt till Platons elitistiska idealsamhälle men där filosoferna ersatts av ingenjörerna.
Slutleverans är slutbetänkandet med med förslagen att regeringen:
Skapar en Samverkansaccelerator för effektivare samarbete kring tvärsektoriella frågor. Det kan handla om att tillstånd för elledningar, vindkraft eller vätgas hanteras på nya parallella och snabbare sätt med bibehållen rättssäkerhet. Eller att snabbare reda ut vilken myndighet som tar täten för att hantera en ny typ av tvärsgående lösning.
Påbörjar en stegvis utveckling av kommittéväsendet. Till exempel genom att testa mer löpande och långsiktiga utredningar som snabbare kan leverera högkvalitativa författningsförslag. Eller att proaktivt ta höjd för ny teknik och att möjliggöra försöksverksamheter i utredningar.
Startar ett utvecklingsprogram inom förvaltningens nav – Regeringskansliet – för att öka förmågan till innovation, samverkan och helhetssyn. Till exempel genom att höja förståelsen för ny teknik, utveckla strategisk styrning och pröva mer innovativa arbetssätt.
Säkerställer kunskap om ansvarsfull utveckling och införande av ny teknik. Genom att exempelvis öka användningen av webbverktyget www.ansvarsfullteknik.se
I en lättfattlig tolkning så är det alltså ett organisationsförslag främst inriktat på regeringskansliet, ett förslag som nervöst sneglar på lingot hos entreprenörer och startups. Måste medge att jag är så konservativ att agilt lagstiftningsarbete inte faller sig alldeles självklart för mig.
Till detta kommer också ytterligare ett av många "verktyg" som skapar ännu mer byråkratisk överbyggnad genom att förse den växande kadern av innovations- och digitaliseringsbyråkrater med nya verktyg att sysselsätta sig och, tyvärr även andra, med. Jag noterar dock med viss förvåning att god säkerhet inte verkar ingå i kommitténs och därmed verktygets definition av ansvarsfull teknik. Med tanke på det rådande läget förefaller det något paradoxalt.
Sammanfattningsvis är väl detta ett efemärt arbete som i det stora hela kommer att ha en mycket begränsad påverkan på både teknik och etik i förvaltningen. Förhoppningsvis har de som jobbar i Komet haft en rolig och lärorik tid. Min enda egentliga invändning är att denna kommitté tar platsen för en annan, kontrafaktisk, kommitté som verkligen gått in på de stora intressekonflikter som finns i relationen teknik och etik.
