Ber redan på förhand om ursäkt för ett nytt torrt blogginlägg som mer är ett försök till faktagranskning. Detta beror på att jag är en (kanske) extremt nyfiken människa som inte låta bli att försöka ta reda på litet mer när påståenden upprepas allt för ofta.
Ett särskilt intressant område att fördjupa sig i är de utsagor som görs i diskussioner om den enskildes rätt till integritet. Argumentationen är standardmässigt så här:
Mja, det är klart att det är JETEVIKTIGT med integritet men det måste ju alltid ske en intresseavvägning i förhållande till andra ännu viktigare saker.
Detta upprepas i utredning efter utredning, artikel efter artikel, konferens efter konferens. Problemet är bara att den där intresseavvägningen aldrig görs utan på något magiskt sätt lyckas man hoppa vidare till att genomföra det man egentligen ville. Jag vill inte se några onda uppsåt bakom detta, kanske bara bristande engagemang för integritet och en dålig metodik. För en av de elementära förutsättningarna för att kunna göra en intresseavvägning är att det finns genomarbetade beskrivningar av de olika intressena som står emot varandra. Och det är just detta som så ofta saknas. I mitt förra blogginlägg beskrev jag de obefintliga beläggen för att tusentals patienter dör (möjligen årligen t.o.m.) för att det finns krav på att uppvisa patientrelation för att få tillgång till patientens information. En vädjan: ni som hör detta eller liknande påståenden på en konferens, ta er fram till talaren och be om att få källan på det - jag är mycket intresserad eftersom jag inte hittat några sådana.
Ett annat kärt område för de som inte anser det nödvändigt med faktaunderlag för sina påståenden är övervakningskameror. Under de senaste åren har övervakningskameror presenterats som svaret när statistiken på polisens brottsutredande förmåga blivit allt dystrare i samma takt som ytterligare pengar pytsats in.
Det är inte bara Ylva Johansson (och den svenska regeringen) som på senare tid uppvisat en total brist på engagemang för integritet, då när det gäller chat control . En ledare som Anna Dahlberg skrev straxt före hon blev rekryterad av Ulf Kristersson för att ersätta PM Nilsson när hans fiskafängen olyckligtvis blev uppdagade är kanske det mest flagranta exemplet på att helt negligera integritetsintresset. Texten är häpnadsväckande nyansfri och så arrogant i förhållande till integritetsaspekter att jag inte riktigt kommit över hur litet mothugg den fick. Jag ska här nöja mig att titta på vad som sägs om kameraövervakning även om de övriga påståendena i ledaren är lika värda att uppmärksammas.
Kameraövervakning. Många verkar betrakta Storbritannien som ett skräckexempel med landets miljontals övervakningskameror. Samtidigt är de alla brottsoffrens bästa vän. Det går att följa våldsverkare och våldtäktsmän gata för gata, flera dagar tillbaka i tiden, med hjälp av kamerorna.
När Dagens Nyheter i höstas bad ett antal rutinerade mordutredare skriva en önskelista till politikerna kom mer kameraövervakning högst upp. Ett exempel som gavs var det olösta mordet på läkaren Karolin Hakim som sköts ihjäl i Malmö med sin baby i famnen. Om Sverige hade haft en annan syn på övervakningskameror skulle det mordet sannolikt ha varit löst för länge sedan.
Det har rört på sig även här, men alltför sakta. Sedan 2020 behöver inte polisen längre söka tillstånd för att bedriva kamerabevakning. Men användningen är ändå hårt reglerad; exempelvis ska polisen kunna visa att platsen är brottsutsatt.
Om kommuner vill sätta upp kameror måste de söka tillstånd hos Integritetsskyddsnämnden (IMY) och vänta otaliga månader på svar. Uppsala fick nyligen avslag i Högsta förvaltningsdomstolen på sin begäran att övervaka centrum dygnet runt. Integriteten ansågs viktigare dagtid än att bekämpa brott.
Här krävs ett rejält omtag. Det gäller även polisbilarnas nya 360-graderskameror, som bland annat har automatisk nummerskyltsavläsning. IMY har redan kraftigt begränsat möjligheterna att använda den nya tekniken.
Moderna kameror har en enorm potential. Polischefen Erik Nord i Göteborg föreslog nyligen att polisen borde få direkttillgång till väg- och trängselskattkameror för att, med hjälp av AI, kunna korsbefrukta dessa med polisiär information. Gissningsvis skulle det innebära att det blippar till i systemet om en efterlyst bil passerar en viss kamerapunkt.
På liknande sätt kan man fundera kring om inte polisens möjligheter att använda ansiktsigenkänning skulle kunna utvidgas något.
Om vi ändå utgår från att kameraövervakning på offentliga platser får ses som en allvarlig inskränkning i den enskildes integritet så bör denna inskränkning kunna motiveras med att den är ytterst effektiv i något att hänseende som väger upp. I ledartexten hävdas med emfas att kamerorna är just så effektiva men de belägg som ges för detta är av känslomässig och anekdotisk karaktär. Det väcker naturligtvis min nyfikenhet och jag börjar (med hjälp av min "researcher" H.E. - tack!) gräva i vad vi faktiskt vet om kameraövervakning. Särskilt intressant blir detta då de tre största partierna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Moderaterna har presenterat förslag som ska gynna etablering av övervakningskameror i offentliga miljöer (Moderaterna, 2023 och Socialdemokraterna 2023). Finns det stöd i forskningen för dessa åtgärder? Låt oss säga att det inte är tillräckligt att utgå från brittiska deckarserier.
Vilka effekter skulle övervakningskameror kunna ha? En grov indelning skulle kunna vara dela upp de eventuella effekterna av användning av övervakningskameror i tre kategorier:
- effekt på brottsprevention,
- effekt på utredningen av brott
- effekten på den upplevda tryggheten i berörda områden
Nedan följer en sammanfattning av våra litteraturstudier.
Studier som används i denna text
Gerell. (2021). CCTV in deprived neighbourhoods - a short-time follow-up of effects on crime and crime clearance. Nordic Journal of Criminology
Typ av studie: Fallstudie
Land: Sverige
I Manne Gerells studie från 2021 undersöks korttidseffekterna av placeringen av 28 övervakningskameror i tre särskilt utsatta områden i Göteborg. Studien tar inte upp långsiktiga effekter utan undersöker en elvamånadersperiod i två av stadsdelarna och sju månader i den tredje.
Jung, & Wheeler, A. P. (2023). The effect of public surveillance cameras on crime clearance rates. Journal of Experimental Criminology
Typ av studie: Fallstudie
Land: USA
Kronkvist, K., Nordqvist, S. & Ivert, A. (2019). Kamerabevakning i ett särskilt utsatt bostadsområde: uppfattningar, erfarenheter och effekter av polisiär kamerabevakning med syfte att minska brottsligheten och öka tryggheten
Typ av studie: Fallstudie
Land: Sverige
Piza, Welsh, B. C., Farrington, D. P., & Thomas, A. L. (2019). CCTV surveillance for crime prevention: A 40-year systematic review with meta-analysis. Criminology & Public Policy
Typ av studie: Forskningsöversikt
Land: Huvudsakligen Storbritannien med jämförelser med USA
I studien undersöks totalt 80 studier, varav runt 82% har Storbritannien som geografiskt område, som har övervakningens effekter som fokus.
Robin, Peterson, B. E., & Lawrence, D. S. (2021). How do close-circuit television cameras impact crimes and clearances? An evaluation of the Milwaukee police department’s public surveillance system. Police Practice & Research
Typ av studie: Fallstudie
Land: USA
Effekt på brottsprevention
En av tankarna bakom användandet av övervakningskameror är att de ska avskräcka individer från att begå brott då risken att begå brott och bli identifierad ökar. Samtidigt finns det en inneboende risk att brotten, exempelvis narkotikahandel, flyttar till andra platser där övervakning inte finns (andra stadsdelar, trappuppgångar, bibliotek m.m.).
Piza et al. 2019
I författarnas studie visar deras sammanställning av studier om övervakningskameror på en positiv efter på brottsprevention. Beroende på typ av plats som kamerorna har etablerats i kunde resultaten beskrivas från en mer blygsam nivå till en mer betydelsefull nivå (Piza et al., 2019, s. 148). Särskilt parkeringsutrymmen för bilar såg en stor minskning, på ungefär 37% (Piza et al., 2019, s. 141), av rapporterad brottslighet. Även bostadsområden såg en betydande förbättring för brottsnivån efter etableringen av kameraövervakning.
Trots den betydande minskningen av brott är denna information inte utan nyanser: Piza et al. visar att den brottslighet som minskat är huvudsakligen kopplad till brott mot egendom, i synnerhet bilar. Våldsbrott i betydligt mindre omfattning.
Författarna drar även slutsatsen från sin översikt att användningen av kameraövervakning hade klart tydligare positiv effekt när den kombinerades med andra brottsförebyggande åtgärder som exempelvis att använda informationen från kamerorna proaktivt genom aktiv granskning av materialet (Piza et al., 2019, s. 151). Detta kräver dock avsevärt mer resurser än ett passivt övervakningssystem enligt författarna.
Gerell 2021
I Gerells resultat går det att se en minskning av våldsbrott i de berörda områdena men samtidigt sågs ingen minskning i brott mot egendom (Gerell, 2021, 233-234). Detta kontrasterar författaren med Kronqvist et al.s studie där det motsatta kunde ses.
Robin et al. 2021
Författarna kunde se hur rapporterade brott ökade i de områden närliggande till kamerorna vilket de kopplar till att polisen kunde se att fler brott begicks snarare än att brotten ökade (i den aktuella staden minskade istället brottsligheten under undersökningsperioden).
Ingen minskning av brottslighet utan snarare tvärtom (kopplad till ökad rapportering av brott).
I och med att antalet brott minskade kunde inte författarna undersöka huruvida brott istället skedde på andra platser,
Effekt på utredning av brott
En annan grundtanke med kameraövervakning är att komplettera vanliga vittnesmål med fotografiskt och auditoriskt material i syfte att samla bevis vilket i sin tur ska leda till att brott reds ut.
Jung & Wheeler 2023
Forskningen visar att den främsta faktorn huruvida ett brott uppklaras eller ej är allvarligheten i brottet (våldsamma brott > ringa stöld). Därefter är hög social status och andra normativa privilegier (man, vit etc.) faktorer som tenderar att leda till uppklarning.
Ökad uppklaring kunde ses i området där kameror installerats och i en mindre mån i närliggande områden. Effekten var dock begränsad till stölder. Författarna kan inte dra några slutsatser om varför denna effekt kunde ses.
Författarna menar att deras resultat inte kan generaliseras utan kopplas direkt till Dallas specifikt.
Författarna menar att kameror kan ha en positiv effekt men att dessa måste placeras på mer begränsade och specifika platser om de ska kunna betraktas som kostnadseffektiva.
Gerell 2021
Anmärker att trots populariteten av övervakningskameror i svensk kulturpolitik är effekten på utredningen av brott ett område som inte har undersökts i större utsträckning varken i Sverige eller internationellt.
Författaren ser en ökad uppklaring av brott men det låga antalet datapunkter innebär att det är svårt att statistiskt säkerställa förändringen.
Robin et al. 2021
Författarna till denna studie menar att de har lågt empiriskt stöd för att stödja påståendet att kamerorna i deras aktuella fall hade effekten att fler brott kom till den punkten att de kunde uppklaras. Samtidigt menar de att de i diskussioner med kameraoperatörer kunde uppfatta tecken på att informationen från kamerorna hade varit till stor hjälp (Robin et al., 2021, s. 1186).
Effekt på upplevelse av trygghet
Övervakningskameror kan placeras i områden där boende, trafikanter och näringsidkare upplever en känsla av otrygghet kopplad till hot mot person eller egendom. Synliga övervakningskameror kan bidra till en känsla av ökat engagemang för området hos samhället och i synnerhet polisen samtidigt som de också kan bidra till en känsla av intrång i den personliga integriteten.
Kronqvist & Ivert 2019
Författarna ser i sin studie hur både boende och näringsidkare upplever en ökad trygghet överlag efter placeringen av övervakningskamerorna och i synnerhet den senare gruppen upplevde situationen som tryggare. Boende som intervjuats i studien är dock “tveksamma” till om det är kamerorna som har förbättrat situationen eller om det är andra åtgärder som har haft större inverkan (Kronqvist & Ivert, 2019, s. 80).
En grupp som intervjuats i studien har upplevt en betydligt ökad trygghet är poliser. De uttrycker i intervjuer att utöver som komplement till polisarbetet bidrar kamerorna till att de kan känna sig tryggare i sitt arbete i områdena (Kronqvist & Ivert, 2019, s. 82). Dessutom upplever de att personalen och deras fordon utsätts för mindre våld och skadegörelse (Kronqvist & Ivert, 2019, s. 83).
Surette & Stephenson 2019
I denna studie undersöktes effekten av etableringen av övervakningskameror i en offentlig park i USA på besökarnas upplevelse. Studien frågade besökare i parken före och efter etableringen för att få en bild av effekten. Dessutom ställdes enkätdatan i relation till rapporterad brottslighet i den undersökta parken (i jämförelse med andra parker).
Författarna såg i deras enkätsvar hur besökarna var positiva till etableringen av kameror i parken 104 veckor innan den genomfördes och var ännu mer positiva 42 veckor efter att den var ett faktum (Surette & Stephenson, 2019, s. 37). Respondenterna uttrycker en positiv syn på kamerornas förmågor.
Samtidigt noterar författarna att de inte kunde se en förbättringstrend gällande brottsligheten (vilket togs upp ovan) vilket visar att besökare kan uppleva en ökad trygghet när kameror används även om denna upplevelse inte nödvändigtvis speglar tillgängliga data om brottslighet. Värt att notera är att respondenterna i denna studie i fyra av fem fall inte var medvetna om kamerorna efter att de hade placerats i parken vilket författarna menar kan ha en betydelse för i vilken grad det går att diskutera avskräckningseffekter och synlighetens påverkan på upplevelsen hos parkbesökarna (Surette & Stephenson. 2019, s. 39).
Slutsats
Övervakningskameror är ingen universallösning utan kan ha en positiv effekt gällande specifika brottstyper, vilka skiljer sig beroende på område, och förutsätter noggrannhet i placeringen av dem och välorganiserad övervakning av det filmade materialet och underhåll av fysiska och digitala system. Våldsbrott verkar vid en översikt av forskningen vara en kategori av brott där övervakningskameror inte har en självklar förbättringseffekt. Detta kan vara viktigt att ha i tanken i samhällsdebatten om gängrelaterat våld och andra typer av brott som utgör en fara för person.
Flera av författarna frågar sig om kameraövervakning är kostnadseffektivt. Ett passivt system där videomaterial först granskas i efterhand vid misstänkt brott är avsevärt billigare än ett som ser ett aktivt monitorarbete med anställda operatörer samtidigt som det senare sannolikt är mer effektivt för att uppnå målen som ställts upp.
Detta är naturligtvis bara en snabb litteraturgenomgång men ändå en stark indikation på att världen inte är så svart-vit som Anna Dahlberg och flera partier ger sken av. Om en intresseavvägning ska göras mellan de syften som kameraövervakningen har och den enskildes integritet så förskjuts balansen rejält om hänsyn verkligen tas till övervakningens effektivitet. En hederlig debattör bör eftersträva att ha så mycket faktabaserat underlag som möjligt innan svepande uttalanden och illa övervägda politiska förslag presenteras som "sanningar". Detta är också av stor betydelse för att undvika att skenbart lämpliga åtgärder tar utrymmet för det som verkligen skulle fungera.
När det gäller integritet så måste vi lämna det tråkiga förhållningssätt som jesuiterna falskeligen fått skulden för, att ändamålen helgar medlen. Låt oss gemensamt inse att det inte finns några enkla lösningar, att det alltid kommer att finnas intressekonflikter och att vi inte vinner ett enda dugg på att undvika att försöka reda ut de konflikterna.
