Distansarbete och informationssäkerhet under coronapandemin

Jag blev ombedd att vara med som expert i en chattpanel rörande den nu så aktuella frågan distansarbete. Det blir ju litet fragmentariskt när man svarar på inkomna frågor så jag tänkte ta tillfället i akt och sammanställa några rekommendationer rörande distansarbete. Den organisation som tagit fram (samt övat) en fungerande kontinuitetshantering och dessutom tagit fram regler för distansarbete i normalläget har naturligtvis ett stort försprång nu. För de som inte fokuserat på detta är det en längre väg att gå men då gäller det att man är på rätt väg innan man börjar gå. Utgångspunkten för nedanstående rekommendationer är att det är verksamhetens processer som ska upprätthållas. För processerna är informationen en central resurs. Informationen och organisation i centrum alltså medan it-säkerheten blir den följd av de krav som verksamheten ställer. Jag tar inte upp ergonomi eller vikten av gemensamma kaffestunder. Målbilden är att kunna arbeta lika säkert på distans som på den ordinarie arbetsplatsen.

Skapa en insikt om att i nuvarande läge kommer inte all verksamhet att kunna upprätthållas utan en prioritering måste ske. Har man kontinuitetsplanerat kan man använda den prioritering av processer som redan gjorts (även om det kan behövas en liten analys för att se om tidigare prioritering fortfarande är relevant. Om kontinuitetshanteringen inte finns på plats måste ledningen göra en prioriteringen av vilka processer/funktioner som måste fungera.
När prioriteringen bör en snabb processkartläggning göras för att identifiera vilken information som stödjer processen samt hur informationen hanteras, d.v.s. vilka system, tjänster eller andra bärare som telefoni och papper som används. Därefter görs en informationsklassning/riskanalys för att fastställa säkerhetskrav. Även detta bör ske enligt prioriteringen så att de mest tidskritiska processerna/funktionerna tas först.
It får i uppgift att gå igenom hur befintliga lösningar kan användas för distansarbete utifrån klassningen/riskanalyserna och kontrollera it-säkerheten i dessa lösningar. I detta ligger även att bedöma om åtkomst och kommunikation vid distansarbete kan ske på ett tillräckligt säkert sätt. Om it-säkerheten bedöms som för låg i befintliga lösningar föreslås alternativa lösningar där så behövs. Om det finns en stor kvarstående risk måste ledningen få möjlighet att acceptera risken alternativt säga att den är oacceptabel vilket kan leda till att nya lösningar arbetas fram eller så bedömningen att distansarbete är olämpligt för den aktuella aktiviteten.
Börja planera och bemanna en supportfunktion som är avpassas till hur många som förväntas distansarbeta och se till att supporten finns när medarbetaren behöver hjälp. Att inte få support i en ny arbetssituation leder ofelbart till att många kommer att göra fel, gena, hoppa över säkerhetsåtgärder. Bristande support är därför ett garanterat säkerhetsproblem.
Kommunicera redan från början och slarva inte med sådana frågor som att det är ledningen som tar ansvar för helheten och de åtgärder som ska vidtas. I kommunikationen bör även ingå signaler som kan leda till en positiv säkerhetskultur som att det är viktigt att medarbetare är observanta på att det kan uppstå nya risker och att det finns en tydlig punkt att rapportera detta till. Det vill säga visa respekt för medarbetarna och se dem som en resurs i säkerhetsarbetet!
Ta fram über-tydliga instruktioner till medarbetarna där det bland annat framgår:
– att samma säkerhetsregler ska användas hemma som jobbet, exempelvis att alltid låsa datorn när den är obevakad
– hur pappersdokument ska hanteras
– vilken typ av information som kan ses som extra känslig, exempelvis känsliga personuppgifter och känslig företagsinformation
– att arbetsgivarens utrustning bara får användas för arbetsändamål
– att privat utrustning inte får användas för att hantera arbetsgivarens information
– att telefonsamtal bör ske på ett skyddat sätt
– vilka verktyg som ska användas
– hur de ska användas
– att verktyg som inte godkänts av arbetsgivaren inte får användas (dubbel negation, jag vet)
– vem som ska kontaktas för support
– vem som ska kontaktas för säkerhetsrelaterade frågor
– hur incidenter ska rapporteras
När man kan räkna med att distansarbetet blir långvarigt bör även den fysiska säkerheten gås igenom. Det kan handla om att skaffa skåp med tillräcklig säkerhetsnivå för vissa medarbetare eller att se över det yttre skalskyddet i vissa bostäder där känslig information ska hanteras.
Skapa rutiner för uppföljning där ni minst en gång i veckan går igenom hur säkerheten vid distansarbetet fungerar, om vidtagna åtgärder fallit ut som ni hoppats eller om det finns anledning att förbättra skyddsåtgärder, om ni upplever att medarbetare fått tillräckligt bra information och om det inträffat incidenter. Uppföljningen bör rapporteras till ledningen.
Planera för uthållighet. De säkerhetsåtgärder som vidtas i samband med distansarbete måste planeras för längre tid och det kan vara bättre att ha en mer långsam uppbyggnad för att få en långsiktigt väl fungerande lösning än att göra quick fixes som snabbt måste ersättas till allmän irritation och med medföljande säkerhetsrisker. En fråga som tål att ställas är om verksamheten verkligen är så tidskritisk som man tror särskilt i rådande läge då ingenting riktigt fungerar som vanligt. Att slippa stressa fram lösningar leder alltid till bättre kvalitet och oftast bättre ekonomi.
Försök att använda det påtvingade säkerhetsarbetet som måste göras till följd av pandemin som en resurs för framtiden. Skapa säkerhetslösningar och en säkerhetskultur som förbättrar säkerheten även i det normalläge som vi förhoppningsvis snart ska återgå till.